idag på jobbet stog en dam utan tänder och pekade på en låda med varor. ja det är ditt tänkte jag. ta det bara. sen log jag lite och viftade med handen. ingen reaktion. förutom att det tandlösa hålet öppnades ytterligare. jag såg nästan vad kvinnan stoppat i sig till frukost. hursomhelst. jag går ut ur köket och ska precis vara snäll nog och plocka ner varorna i hennes korg. vad gör hon? jo. hon drar fram sin sin stomipåse.

"oj nu tappade jag min stomipåse också. fan då"
fan.fan.fan. tänker jag. sen vänder jag ner huvudet och tittar. not pretty.

vad jag får se är följande: en halvgul stomipåse överfylld med kleggigt bajs. sen står hon och viftar med den jävla påsen framför fejset på mig. jag fick en chock. jag bara stog där. flyttgubbarna travade förbi och kollade konstigt på påsen. sen på mig. påsen. mig.

"ja jag har inte bett henne ta fram den om ni tror det" sa jag inte. men jag tänkte. nog. jag minns inte. jag var som sagt i chock. sen kom min arbetskompis och skällde ut stomitanten. jag smög tillbaks in i köket och insåg sanningen. denna bild på en bajsig stomipåse kommer aldrig att försvinna från min näthinna.