By my ears.



Jamen ibland blir jag bara så matt. VARFÖR är mina underbara pärlörhängen borta?
Jag älskade dom. Och nu är dom bara purrevärre. Puts. Väck!

Så jävla trist att jag är en klantröv.

På tal om bilden så är den sjukt gammal. Och med sjukt gammal menar jag typ.. nästan TVÅ år gammal. Men den inspirerar mitt humör ändå. Jag känner mig liksom såsom jag ser ut på bilden. Likgiltig. Matt. Slö. En smula irriterad. Blek. Fattig. Fet. Ja. Ni fattar väl.

Herrå!

Kommentarer

VASAAAARU?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback