Jag sitter och spjuvrar med Henkes födelsedagspresent.

Egentligen borde jag ta med mig min röv och placera den och mig i sängen och blunda mjukt. Men jag är lite rädd. För vårat täcke. För vår kuddar. För vårat välanvända lakad. Längesen vi bäddade rent nu. Jag känner hur kvalstren ynglar av sig och bara blir fler och fler och fler....

Så jag sitter här ett tag till.

Imorgon tänker jag absolut ringa till tandläkaren och be om en akuttid. Nog fan ska en människa kunna dricka sig en kopp te utan att hjärnan vrålar SMÄRTA högt och jävla tydligt?! Jo, man tycker det. Här ska inte väntas månaden ut.

Skön räkning jag kommer få ifrån tandäkarn denna månad. Sjutton gubbar! Varför är jag vuxen? Hade jag varit ett barn hade jag kunnat ränna omkring i mina nerkissade trosor och äta glass varje dag utan att bekymra mig det minsta om KOSTNADEN för hål i tänderna.

Fast då hade iof Mamma sagt att jag inte FÅR äta glass. Bara på lördagar!

Och andra sidan så finns det folk som har det värre..
Ett, eller sex hål i tänderna kan ju faktiskt vara rena drömmen för vissa.

Så inte fan tänker jag klaga.