Och jag blir så arg på mig själv ibland. Men bara ibland. För oftast har jag ju rätt. Ingen tvekan om saken. Tror jag iallafall. Eller, jag antar att jag SKA tro att jag bara tror det. Fast jag egentligen är ganska så säker på att jag vet. Eller va? Jo så är det. Jag vet alltså att folk menar något helt annat, än det dom säger vid vissa tillfällen. Det kallas att läsa mellan raderna. Och det är jag fantastiskt bra på. Tycker jag. Det tycker inte ni. Men är det för att ni är så rädda för min fenomenala förmåga att läsa mellan raderna eller för att jag helt enkelt har fel? Fel... Fel.. Nä, jag smakar på ordet och det känns inte rätt. Det måste vara något annat. Det bara måste det ju. Eller KAN jag ha så fel, när det känns så rätt? Att jag alltid ska ha rätt. Det känns rätt. Och... Ja.

Ska vi prata om ditt kontrollbehov nu? Nej. Jag orkar inte det. Jag har ont i ryggen och i munnen. Jag vill sova. Jag vill sova.

Jag undrar hur man blir av med såna skavanker.

Och jag är så glad att jag finns.

Jag tror att jag skriver till mig själv. För att jag vill göra det.